I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med Enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur Enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr Enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system.Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om Enskilda avlopp.

Vattnet är en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag används vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. Utsläpp av näringsämnen i för stora mängder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gäller framför allt utsläpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartläggningsstrategier för Enskilda avlopp och vilka åtgärder de vidtar, samt hur många Enskilda avlopp det finns. För att ta reda pådetta skickades en enkät och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanställdes dessa.

Den här studien syftar till att göra en miljöstrategisk jämförelse av två olika tekniker för rening av Enskilda avlopp. Detta innebär en jämförelse av såväl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundläggande reningseffektiviteten. Målsättningen är att visa att en rotzon är ett väl så bra alternativ som en markbädd vid rening av Enskilda avlopp. Detta visade sig också stämma. Beträffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvärdiga.

I Sverige har vi idag regler som bestämmer hur våra Enskilda avlopp måste dimensioneras med avseende på utsläpp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anläggningar som inte är godkända. Enligt Havs- och vattenmyndigheten släpper Sveriges Enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rätta med de problem som otillräcklig avloppsrening medför samt i strävan mot ?en hållbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fått i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga Enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjälp av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) för att få vägledning i beslut om vad som gäller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushåll. Avsikten med denna rapport är att närmare studera olika reningsmetoder som tillämpas inom Enskilda avlopp.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om koloniträdgårdar läcker näringsämnen till Drevviken i Stockholms län. Underlaget till studien kommer från en kvalitativ intervju med tre representanter från Miljöförvaltningen i Stockholms stad samt litteraturstudier.Resultaten visar att det föreligger problem med att kolonister använder sig av egna avloppslösningar vilket inte är tillåtet enligt arrendeavtalet. Stockholm stad står fast vid att indraget vatten fortsättningsvis inte ska få förekomma trots att ansträngningar gjorts från Skarpnäcks stadsdelsnämnds sida med att utforma bra avloppslösningar för kolonistugor. Dessa avloppslösningar arbetades fram under två år genom projektet Möjlighet att anordna avlopp inom delar av Listuddens koloniområde. Den enda åtgärd som idag tillämpas är att arrendeavtalet ska följas eftersom problemet med näringsläckage från kolonistugor då inte längre skulle vara ett problem.

Som en del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Rapporten omfattar 7,5 högskolepoäng av hela utbildningens 120 högskolepoäng. Arbetet med att belysa situationen görs med hjälp av GIS-programvara.Rapporten belyser viktig miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i Piteå kommun. Ett antal områden med samlad bebyggelse och varierande grad av fritidshus, enskilda eller samfällda VA-lösningar ingår därför i en VAutredning.Denna rapport behandlar dock endast ett område Hemlunda..

Undermåliga Enskilda avlopp i Östersjöns närområden bidrar till både övergödning ochförorening av havsvattnet. En av orsakerna är att sommarstugeområden i allt högre gradövergår till åretruntboende. Denna successiva förändring, skapar så kalladeomvandlingsområden, med i många fall otillräckliga avloppssystem. I takt med att flerväljer att bosätta sig permanent i dessa områden ökar belastningen på avloppen ochdärmed risken för läckage och föroreningar.Ett sätt att minska utsläppen är att bygga ut det kommunala avloppsledningsnätet tillomvandlingsområdena. Problemet är att det kan ta 5 ? 10 år från planering avutbyggnad fram tills inkoppling av kommunalt avlopp kan ske på berörda fastigheter.Under den tiden behövs tillfälliga avloppssystem som kan användas somövergångslösningar, ersätta bristfälliga Enskilda avlopp och förbättra miljön.

I Sverige finns det idag ungefär 700 000 Enskilda avlopp. Näringsämnen som läcker från Enskilda avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de Enskilda avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

Rening av avloppsvatten i småskaliga avloppsvattenanläggningar utanför tätbebyggda områden är undermåliga. En majoritet av anläggningarna uppfyller idag inte kraven och behöver därför förnyas, bytas ut eller uppgraderas. Arbetet har begränsats till minireningsverk, markbäddar och fosforfällor för enskilda små avlopp dimensionerade för 5 personer. Utvärdering av de olika åtgärdsalternativen har gjorts med hjälp av multikriterieanalys. Denna metod är samlingsnamnet för ett antal metoder som används vid svåra beslutssituationer för att säkerställa att det bästa beslutet fattas.

REFERATÖvergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning.

Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de Enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de Enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deEnskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de Enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avEnskilda avlopp.

Flodpärlmusslan är en art som håller på att utrotas och idag finns endast hållbara populationer med en aktiv rekrytering i mindre än 50 rinnande vatten som ligger i Kanada, nordvästra Ryssland och nordöstra Skandinavien. I Skagersholmsån finns det en population på 4000 äldre individer och ingen föryngring har kunnat påvisas. I samarbete mellan länsstyrelsen i Örebro län och Laxå kommun har åtgärder satts in för att återskapa den livsmiljö flodpärlmusslan behöver för att de juvenila musslorna ska överleva och ge en föryngring i populationen. Vandringshinder som är det största hotet för flodpärlmusslan ska rensas bort ner till utloppet i Skagern. Bortser man från vattenhindren är vattenkvalitén en andra avgörande faktor.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde.Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark.

Som ett slutmoment i Samhällsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för Samhällsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun beläget i Norrbottens län. Examensarbetet går ut på att undersöka föroreningsrisker från Enskilda avlopp som tyvärr många gånger har bristfällig rening jämfört med kommunalt vatten och avloppshantering. Området i fråga ligger i Rörbäck, nordost om Luleå där Kalix kommun är huvudman för dricksvattentäkten i området, men där Luleå kommun står som ägare av marken runt omkring vattentäkten och brunnsområdet. Skärpta regler från EU och vattendirektivet skapar behov av åtgärdsprogram för att säkra upp att vattenkvalitén upprätthålls och risker som förknippas med avlopp i bästa fall elimineras. En svarsenkät har tidigare skickats ut till fastighetsägarna med en förfrågan om deras Enskilda avloppssystem.

This work is a part of the project ?Våtmarker i odlingslandskapet ? uppföljning av miljömålen? (Wetlands in arable land ? following-up of the environmental goals). The main objective with this project is to study nitrogen and phosphorus retention in a constructed wetland by using mass balance calculations. Continuous measurements of nutrients and water flow through the inlet and the outlet of the wetland are made. However, substantial amounts of nitrogen and phosphorus were assumed to reach the wetland with a drain-pipe transporting wastewater from nearby houses (10 persons).